Lever jag i nuet eller händer bara nuet samtidigt som jag lever?

Förstå att ständigt känna sig närvarande, tillgänglighet, nyfiken, öppen och bara intresserad av vad som händer runt om? 

Jag vill påstå att jag delvis fungerar så, nu är det ju så att jag är en livsnjutare utan dess like. Det ska ätas gott, drickas gott, spontana saker ska ske, studierna ska genomföras och dagarna ska flyga förbi. Jag menar, livet är ju till för att LEVAS! 

Men gör jag det då? Lever jag i nuet och njuter av stunden där jag befinner mig? Nä. Mestadels checkar jag bara av saker på en lista som ska göras och tänker ständigt fem steg framåt. Sitter jag hemma och pluggar så är jag 10% mentalt i matbutiken och planerar för veckans middagar, eller väljer outfit inför nästa festlighet, eller på ridbanan och planerar vad jag ska träna idag. Vidare går dagen och jag befinner mig fysiskt på ridbanan, men nej då är jag mentalt 10% i skolböckerna, på banken eller i en dagdröm på Bali? 

Och det är ju fantastiskt. Dagdrömma måste man väl få lov att göra? Eller hur? Det är väl bara de negativa tankarna som ska tas bort, inte de positiva? 

MEN, hur effektiv och produktiv och närvarande och jadijadi skulle jag vara om jag kunde vara 100% där jag är, när jag ska vara där. Så kan jag vara någon helt annanstans när jag bestämmer mig för det. Hur mycket enklare hade skolan varit om jag faktiskt bara kunde fokusera? Men hjärnan är lite som en hundvalp ute på promenad. Jag tror jag går på rakt fram men lilla hundvalpen (aka min hjärna) tar snarare höger, vänster, höger, vänster, höger och vänster. Visserligen både börjar och startar matte, husse och hundägare på samma ställe, men vägen dit vore ju ball om man avgjorde lite mer själv. 

Jaja, frågor finns i denna skalle det kan vi ju konstatera vid detta nu. Men jag tror nog ändå jag ska försöka utveckla mig själv, mina tankar och hitta sätt för att vara mer här och nu. Det känns så magiskt, harmoniskt, fritt och fantastiskt. Det måste ju i alla fall vara värt att testa? 

Det var lite tanken med denna blogg, att bara ventilera mina tankar för att kunna pusha och utveckla mig själv till den individ jag vill vara. Vem nu det är? Men det kan jag ju också ta reda på under vägens gång. Jag vill vara snäll i alla fall och göra människor glada. Det gör mig glad. 

Om det nu skulle vara någon som läser den här bloggen, och har egna tankar, tips eller idéer så får ni GÄRNA hänga med i denna förvirrande resa på hur livet ska bli så glatt det bara kan! Kommentera alla dina tankar så kan vi prata om det ihop, det blir mysigt! 

mission to self: ta en dusch och tänk på hur skönt det är att duscha hela duschen, utan att sväva iväg med tankarna på annat. Det blir glatt, och svårt, och pirrigt, och manjana. 

Byebye!